Vila på min gräsmatta
Tankarna går mycket såhär kring föräldraledigheten. Den är väl underbar. Man får va hemma med sitt/sina barn. Det är lyx. Men det är också plågsamt. Och många dagar kämpar jag igenom och räknar minuterna tills Anton kommer hem. Så har man klarat en dag till.
Så är jag då en sån som älskar att jobba och trivs som fisken i handsken med att jobba hela dagarna? Nej.
Är folk antingen det ena eller det andra? För i så fall är jag utanför de båda lägrena. Vilsen utan gräsmatta?
Men tillbaka till detta med att slösa bort dagarna. Jag tror nog inte det behöver va så fel egentligen. Det måste ju inte hända saker hela tiden. Vi blir mer och mer vana vid att det ska finnas stimulans hela tiden. Så det är ju nyttigt att ha lite tråkigt. Det är nyttigt att sitta ner på sin torra gräsmatta och varken vattna den eller fixa med blommorna intill. Bara låta den vara och låta sig själv vara. Kanske snegla lite på grannens gröna skönhet men utan att lägga massa värderingar i det. Rycka upp lite grässtrån och lämna fix, växtnäring och vattning åt en annan dag.
*morsan, märk väl mitt ordval. Skrajsen.
Kloka ord min dotter! Och väl valda:-p
/Morsan