mangemamman.blogg.se

Jo men min storasyster bor ju där. Och ska man flytta iväg så är det trevligt med nån kontakt, och Sandra har minsann legat på och inspirerat. Så varför inte passa på att få bo nära henne och hennes Markus. Det ska ju tydligen vara en trevlig stad har vi hört från många olika håll så det känns ju kul. 

Ja men jag är ju sjuksköterska. Jag kan få jobb var helst jag vill. Så jag kollade lite annonser och hittade en mycket tilltalande annons där de liksom sökte mina egenskaper och där arbetssättet lät tilltalande. Jag skickade cv och personligt brev och nästa arbetsdag ringde de upp och var så galet intresserade och väldigt trevliga, och tillmötesgående som bara den. Fint att få känna sig så eftertraktad. 

Ja men det ba följde med på köpet. Lägenhet fixas via regionen eftersom jag ska jobba där och de behöver personal. Men att det sen blev bottenplan på en stor villa är ju inte helt fel. 4 rum (så kom och hälsa på, vi kommer ha plats för gäster). Och den ligger 4 min från jobbet dårå, och kanske 7 min från syrrans place. Så det är ju acceptabelt. (whooop). 

Ok, allt låter grymt, det är så mycket som bara fallit på plats och som känns så rätt. Men självklart känns det jobbigt också. Vi är ju så otroligt välsignade med mycket familj nära här i Stockholm, och massa underbara vänner och grannar och en härlig församling. Det är inte kul att lämna. Och ibland blir jag skraj för hur jag ska fixa jobbet och vardagen där uppe. Dessutom är jag inte den som är mest förtjust i utförsåkning. 

Men hörrni. Just nu i skrivandets stund är jag rätt positiv. Nu testar vi detta och låter det bära eller brista och så lär vi oss något på vägen. Så slipper vi ångra oss sen att vi inte tog chansen och såg nåt annat. 

Det va det. BOOM. 

Frågor på det?