Genvägen 3A
Det skulle vara grymt att va bra på gitarr eller måla, virka kläder och leksaker. Men det får vänta. Det får vänta tills någon uppfinner genvägen. För att sitta och traggla med svåra ackord, eller sakta men säkert förbättra sina virknings-skills med hjälp av att läsa böcker, det är inte något min rastlösa själ klarar av. Nej du. Jag väntar tills dom uppfinner ett sätt att bara mata in kunskapen i hjärnan. Jag kan sitta här i soffan och äta choklad tills dom fixar det.
Jag har självkännedom här. Jag är smärtsamt medveten om att jag inte är den som överlever zombieattacker eller andra katastrofer, jag är aldrig huvudpersonen i en apokalyptisk film. Jag har accepterat denna fakta. Jag är en av dom där statisterna man skymtar i någon rörig scen. Det är ok. Alla kan inte vara vinnare.
Kanske kan jag vara huvudperson i någon annan sorts film? Kanske i en rolig film. Eller i nåt drama. Eller åtminstone i en dokumentär. En dokumentär om personer som gillar genvägar. Om personer som väntar på sin tid. Och som dyrt och heligt hoppas att dom hittar genvägen innan apokalypsen. 

Bild på nalkande apokalyps utanför vår gata?
Självkännedom🎵🎶 (djurkännedom)